Ligger nu i sängen och ska snart sova. Var nu ett tag sedan jag skrev något så tänkte berätta lite kort om vad som hänt. Jo, i helgen har det varit baggauktion och det hela började med att jag och cornelia skulle till ljungsbro för att få sova hos Linnéa. Och vilken otur man kan ha då, blev lite sena från viken, fick stanna vid varje rödljus (och det är en del). Hoppa av vid södertull för att ta en spårvagn ner till rese. Spårvagnen åkte inte när den skulle utan de skulle byta förare och så. Sedan när de äntligen ska åka kommer det fran en person och säger att en man hade trillat och slagit i huvudet. Då var det en mindre nykter person som trillat och fått ett stort hack i ansiktet och det bara rann blod. Hoppas för hans egen skull att han uppsökte läkare. Då vi insåg att vi missat tåget så gick vi av för att köpa något att äta. Kommer till kassan och inser att jag tappat min plånbok (Y). Ringde östgota trafiken och fick hjälp så jag fick tillbaka min plånbok.
Efter en del krångel kom vi fram till ljungsbro, och vi tillbringade kvällen med lite trevligt folk. Sedan på fredagen upp och åka till vretas ridhus. Var först dit och sedan började arbetet. Sedan var det dags för utsällning. PÅ kvällen bodde vi på hotell = mycket trevligt! :)
Lördag auktion och söndag lantbruksak och sedan hjälpte jag cornelia oc jasmine med skolämnen.
Natten till den 9 september 2005 hände något som påverkat mitt liv, det kom så kallade djurvänner hit och tog mina kaniner och släppte ut dem.
Finns nog inte ord för hur det faktiskt påverkar än som person, och för er som läser detta verkar det troligen toltalt konstigt att man fortfarande halvt bryter ihop när man tänker på det.
Kommer ihåg allt som om det var igår, vet att det är ett uttryck som man ofta använder men det känns verkligen som om det inte var länge sedan.
Börjar med att berätta redan om kvällen innan...
Den 8 september var en torsdag, jag och min bror anders gick ut till kaninerna för att ge dem mat. Jag minns att jag då tog ut en liten kanin som hette Puff, försökte hoppa med honom men han ville inte gå ifrån mig så det gick inte så bra. Han verkade faktiskt lite rädd och det är inte först på senare dagar som jag börjat fundera på om "de" redan var där inne. Vet att jag tog in alla och funderade på att ta ut min älsklings kanin som hette Fanny. Men beslöt mig för att jag tar ut henne nästa dag då hon fällde så mycket. Tyvärr blev det inte någon nästa dag för henne.
Gick sedan in för att lägga mig för att sova.
Morgonen den 9 september var en fredag och jag skulle bara gå till skolan tills klockan elva för sedan skulle vi åka på baggauktion och det var något som jag sett fram emot en lång tid. Skulle bli så kul att träffa folket som man inte träffat på ett helt år. Klockan ringde 06.45 och jag var pigg som en mört. Gick upp åt frukost och ställde mig på badrummet och borstade tänderna. Minns att jag då sa till Anders "visst ska det bli kul idag!?". Tänk så fel jag hade för bara någon minut senare kommer mamma inrusande med tårarna i ögonen och säger "De har tagit alla kaninerna".
Paniken steg inom mig och jag sprang ut för att se det med egna ögon för jag ville inte tro det. När jag väl kom ut så kom man till alla burar och alla stod öppna, och det syntes att de fått dra ut kaninerna. Tårarna bara rann och jag hade inte någon aning om vart jag skulle ta vägen, sprang ut på vägen och bara skrek av förtvivlan.
Gick in och minns att jag ringde Jasmine och berättade, bad henne säga att jag kommer sent till skolan. Sedan kom tidningen och sedan blev det att cykla till skolan. In i klassrummet kändes det som en film där de spelar upp allt i slowmotion, kändes som om alla bara satt och stirra i sina matte böcker vilket de troligen inte gjorde men men. Inne i klassrummet blev det mer gråt och det var inte bara jag som grät.
Efter ett tag blev det av och åka in till norrköping och prata med en till tidning, när det gäller sådan här är det viktigt att synas för eftersom kaninerna släpps ut är det bra om folk vet om vad som hänt om de skulle se lösa kaniner. Sedan vidare till linköping för baggaution men han i stort sätt bara dit för att sedan vända och åka mot gamleby där vi fått samtal ifrån om att de sett lösa kaniner. Kommer dit och hittar Amber, Anastasia och Sixten, alla mycket livrädda. Åkte sedan hem och minns då att det var en lapp på dörren, när jag såg den stod nog hjärtat stilla ett tag, trodde att "de" hade kommit tillbaka men det var bara en lapp från marie.
Dagarna efter var ett evigt åkande ner till gamleby, vill nog inte veta hur många timmar man bara åkte och åkte, tittade och tittade, letade och letade och sammanlagt hittades 8 av mina 24 kaniner. Tyvärr fick de andra 16 kaninerna troligen sätta livet till, antingen tack vare rovdjur (hittade stor hög av hår av en kanin som jag vet var min), bilar (kaninerna släpptes nära vägar) eller så klarade inte deras magar av all stress och så mycket gräs (de var inte vana vid gräs).
För en annan person än mig kanske inte detta verkar så hemskt men att veta att några maskerade personer vart hemma hos en, troligen vart där tidigare gör en väldigt osäker. Tänk om de kommer tillbaka? Tänk om de vart där inne när jag vart ute på kvällen? Man kännner sig så otroligt sårbar och man tycker så synd om kaninerna som bara drogs ner i bananlåder flera stycken i en, stressades upp och var livrädda. Några av kaninerna som jag hittade blev aldrig sig själva igen.
Något som även vart jobbigt är bilderna som "de" lagt in på sin hemsida. I sista länken har nt med några av bilderna där ifrån... Svart klädda personer med rånarluvor. (ignorara bilderna på mig)
För många så är det "bara kaniner" men för mig är det så mycket mer än bara kaniner.
Bilden får bli på min älskade Fanny som fick avsluta sitt liv för tidigt. R.I.P
Ja nu var det några dagar sedan jag skriv ett inlägg. Men nu sitter jag här i allafall, igår såg jag på män som hatar kvinnor och kollar lite på den nu med när far min tittar på den. Sjukt bra film men jävligt hemsk.
Idag har jag vart ute i gryt och flyttat får, sedan fick jag köra lite bil och herregud vad jag behöver träning för jag var nära att köra i diket idag igen (Y).
Snart ska jag jobba lite matte, hoppas bara att jag klarar av det, är så himla seg i huvudet.
Men men har väll inte något vettigt att skriva om så ska väll försöka göra något vettigt av dagen nu.
Jaha ny sitter man här igen då och är trött som vanligt. Det märks att man inte är helt frisk för man är helt slut när man kommer hem från skolan. Men men, idag fick kameran följa med till skolan så det är en del bilder ifrån dagen idag.
Som vanligt börjar dagen med bussresa in till stan dock blev det tjugo över sju bussen idag då vi hade sovmorgon (Y). Vi är som alltid grymt snygga på bussen (Y).
Sedan kom vi fram till skolan och även där hoppa kameran fram.
Calle tyckte dock att detta var mycket roligt för då fick han chans att visa upp sina modell talanger. Mycket bra jobb Calle!
Sedan kom den fram igen efter naturkunskapen och då fastnade josse och josefine ( vet inte om ni vill stavas så men idag får ni göra det.)
Frida såg grymt glad ut^^
Unna ser mer borta ut än vanligt (Y)
Victoria ser inte heller fullt glad ut, undrar omdet har men kameran att göra ?
Josefine ser i allafall lite piggare ut ^^
De ser allt lite misstänksamma ut^^
Alla bilder från klassen känns grymt pigga och glada men men kan ju inte alltid vara på topp ;)
Sedan var det digitalt fotgrafi så kommer lite bilder därifrån.
Sedan åkte jag till söderköping och sedan tillbaka in till stan med dessa brudar :D
Anna såg grymt glad ut^^
Sedan åkte jag hem till cornelia och sedan hem till mig och sköta djuren och så sedan hamnade jag här.
Men nu ska jag gå och lägga mig och denna bild får avstluta dagen.
Idag kände jag mig bättre så jag kunde äntligen gå till skolan, kändes riktigt bra faktiskt, kul och träffa alla igen.
Dagen började med en bussresa in till Norrköping som alltid, satt med natha så det blev en del snack om det mesta och när vi sedan kommer in till Norrköping säger bussgubben att det har kommit in en förviddad älg in till stan. Då börjades snacket om vad vi skulle göra inne på bussen, och vi kom fram till att vi ska krama älgen om den kommer. Tummen upp för den ideén (Y).
Sedan mötte jag eddie nere vid rese så vi gjorde sällskap på spånkan upp till skolan. Trevligt trevligt. Sedan i skolan var det engelska och efter den lekitonen fick alla veta att Magda har 36 kaniner. Jag som inte ville att alla skull veta för då blir jag ju "hon med kaninerna" och jag som hade tänkt undvika det. Ska kanske förklara hur det "gick till". För någon vecka sedan skulle vi skriva en brev på engelska till våran lärare om oss själva och jag berättade då att jag hade många kaniner, tänkte inte mer på det då jag trodde att enbart hon skulle se dem. Men idag kommer hon med en lapp där det stod massa olika meningar. Vem har en ponny? Vem har bott i Amerika? osv det var saker som vi hade skrivit om i brevet och min "mening" var då: Vem har 36 kaniner? Sedan skulle alla gå runt och lista ut alla saker och efter det vet alla att jag har så många. (Y) tummen upp för det! Men nu vet nu det, jag är bonde och jag har massa kaniner!
Men men, tyvärr har jag bara 35 nu, fick tyvärr låta Charlie somna in idag då han blivigt sjuk och det bara blev värre och värre. R.I.P Charlie!
Bara för allt kaninsnack får dagen avslutas med en bild på en utav wiener ungarna.
Som ni ser har jag gjort en helt nya design till bloggen idag, extremt mycket mer ego än innan men men^^. Kommentera gärna och skriv vad ni tycker om den.
Har varit sjuk idag med så har bara tagit det lungt och så... Vill verkligen bli frisk och tror att jag kan gå till skolan i morgon.
Kom precis på att det är 1 september idag, de är inte klokt vad tiden går fort.
Aja har väll inte mycket att skriva om för tillfället.